Allt färre blir beviljade arbetshjälpmedel.

Av Ronnie Lindroth, AudioLogiska AB. 24-02-20

Försäkringskassan har tidigare fått kritik för att olika handläggare beslutat på olika sätt. Bristande säkerhet i bedömningarna helt enkelt.

Lösningen FK föreslog 2021 var att planera anställa drygt 200 jurister och för det begära in 200 extra miljoner till sin budget.

Juristerna gör vad jurister gör och ”prövar” ärenden, både aktuella och historiska. Allt i en strävan att öka rättssäkerheten sägs det.

Det här har nu öppnat upp för en helt ny marknad av externa jurister som erbjuder juridiskt stöd för de som behöver ha kontakt med FK.

En snabb ”googling” ger nu en bild av många små och stora juristbyråer som nischat in sig på att bemöta FK. Där det är en merit att vara kompetent inom att överklaga beslut. En utveckling där det inte sällan nu krävs jurister på bägge “sidor” med andra ord. Begreppet juridifiering ligger nära till hands.  

Resultatet på hörselområdet i nuläget är att de som ansöker om arbetshjälpmedel för att underlätta sin hörselsituation har fått ett mycket snävt nålsöga att passera med höga beviskrav för sitt behov av att höra på jobbet, bara på jobbet och verkligen ingen annanstans.

En situation där det är mycket lätt att hamna ”mellan stolarna” i ansvarsfördelningen mellan främst hälso och sjukvården och FK. En av de mer märkliga effekterna är att de med gravast hörselnedsättning i praktiken fått svårast att få hjälpmedel.

Den subjektiva uppfattningen från oss som hjälper till med många ansökningar är att resultatet inte blivit större rättssäkerhet och mer lika bedömningar mellan olika handläggare och ärenden, tvärtom.

Det som även skett är att långt färre får den hjälp de behöver med sjukskrivningar, förtidspension och ökade kostnader på flera plan som följd.

Den typ av mätningar och underlag som efterfrågas av FK talar för att det möjligen finns en viss utvecklingspotential vad gäller kompetens inom hörselområdet, vilket gör många invändningar svåra att bemöta.

Vi som arbetat med hörsel och hjälpmedel på arbetsplatser sedan sent 90-tal har erfarenheten att det inte förekommer någon ”överförskrivning” av hjälpmedel. Det är snarare så att det finns en utmaning i att allt för få av de som har svårigheter nås av den hjälp de behöver och har rätt till.

I nuläget är det en lite märklig situation där större delen av vår arbetsinsats som specialister går åt till att ta fram tillräckliga underlag för att möjliggöra för handläggarna på FK att fatta beslut, en mindre del till att eventuellt finna lösningar till den hörselskadades problem. Samtidigt som det i praktiken blivit i det närmaste omöjligt att få ersättning för nedlagd tid med mindre än att arbetsgivare eller den sökande debiteras.

Även en enskild offererad arbetstimma för ”Anpassning, utbildning och installation” av hjälpmedlet ifrågasätts och avslås i allmänhet.

Samhällsekonomiskt är arbetshjälpmedel en mycket god investering som ger avkastning över lång tid genom att minska sjukskrivningar och hålla fler i arbete. 

Enligt Fks årsredovisning var 2015 kostnaden för arbetshjälpmedel 157 miljoner kr (ca 2 700 beviljade ärenden) , 2019 var utfallet 153 miljoner, 2022 hade det sjunkit till 94 miljoner kr (ca 1 200 beviljade ärenden) enligt budgetunderlag diarienummer FK 2022/019848

Ibland behöver det bli sämre innan det kan bli bättre, men nu är det kanske dags för en förbättring kan tyckas.

Det pågår en granskning som görs av Inspektionen för socialförsäkringen

Läs även egen upplevelse av ansökan hos FK i Lars Lindbergs Krönika