Hur funkar egentligen en hörapparat?

Om du har gjort ett audiogram, betyder det att alla ljud som ligger ovanför hörselkurvan inte går att höra. Ofta lutar kurvan lite, vilket innebär att man hör diskantljud (höga toner) sämre än basljud (låga toner).

Om man till exempel lägger på tal på en meters avstånd och tittar på hörselkurvan, ser det ut ungefär som en bananform:

• Längst till höger finns de tonlösa konsonanterna (som S, F, T).

• Vokaler ligger lite längre till vänster.

• Grundtonen i talet ligger ännu längre till vänster.

Det innebär att många av språkljuden hamnar ovanför hörselkurvan och alltså inte hörs.

Vad gör hörapparaten?

Hörapparaten förstärker talet så att det blir starkare och därmed hamnar under hörselkurvan, så att det kan höras.

Den anpassar också förstärkningen efter just din hörselkurva.

För att ljudet inte ska bli för starkt, skarpt eller obehagligt, kan hörapparaten komprimera ljudet. Det betyder att den sätter ett tak för hur starka ljud den släpper igenom och trycker ihop informationen, så att talet blir behagligt att lyssna på.

Diskanthörsel och frekvenskomprimering (transponering)

När man har en hörselnedsättning i diskanten (höga frekvenser), är det ofta hårcellerna som är skadade. Man kan tänka på hårcellerna som pixlar i en digitalkamera: är pixlarna skadade blir bilden sämre. På samma sätt blir ljudupplösningen sämre i diskantområdet.

Det gör det svårare att sortera ljud i en bullrig miljö.

För att bättre kunna höra tonlösa konsonanter som S, F och T, kan hörapparaten också komprimera i frekvensled — det kallas transponering. Då trycker man ihop diskantljuden och flyttar ner dem till ett område där hårcellerna är friskare och det är lättare att uppfatta dem.